Sluta lägga tid på saker som man inte längre får ut nått av.

Sluta tänka. Slutar försöka.

Ibland så går jag in i mig själv, oftast så har jag gjort det en längre tid innan jag egentligen förstått det själv. Dragit mig undan familj och vänner. Men jag tänker. 

Jag försöker att göra det "snyggt" så att ingen ska förstå, dock så gör alla det ändå. I alla fall de som känner mig.

(Detta blev rörigt. Men jag kan inte sätta ord på allt.) 

Men när jag väl bestämmer mig för att sluta, så har det varit en process en längre tid, med en massa bearbetning, sena nätter och massvis att göra.

Men just när jag känner "nu slutar jag" så går det från 1 sekund till en annan.

Och där är jag nu.

Jag slutar att tänka på detta som jag beslutat mig för att inte tänka på mer.

Jag slutar.

(Dock inte att blogga, eller att älska de jag lever med ♡ eller att leva.) 

Det behöver inte vara något livsavgörande som jag slutar med, inte Heller något viktigt.

Men det kan vara det. 

Men jag ser det alltid som en början.

En ny början.